Vår Avelspolicy
___________________________________________________

Jag har fött upp Labrador Retriever sedan 1987 under kennelnamnet CACCIA och följer självklart Svenska Kennelklubbens (SKK) och Labradorklubbens (LRK) avelsetiska regler och rekommendationer avseende hunduppfödning och avlar endast på sunda, friröntgade, ögonlysta, mentalt stabila och meriterade föräldradjur av den typ som rasstandarden för Labrador Retriever föreskriver, d v s varken utpräglade Field-trial Labradors, s k "jaktavlade labradorer", eller för tunga "vanliga" labradorer.

Labradoren är en jakthund inte att förglömma och dess jaktegenskaper är viktiga att bevara. Det kan man göra genom att t ex genomgå Funktionsbeskrivning Retriever, FB-R, som tagits fram av Svenska Spaniel- och Retrieverklubben (SSRK) och passar alla retrieverraser som uppnått en ålder av 12 månader. Funktionsbeskrivningen visar hur hunden reagerar vid elva olika moment och situationer vid ett speciellt tillfälle och resultatet stambokförs. Läs mer om FB-R här
 


Valpen

När valpen lämnar kenneln finns nedanstående med i bagaget:

  • SKKs Köpeavtal för hund

  • Registreringsbevis från SKK

  • Veterinärintyg från valpbesiktningen

  • Matlista + mat för första tiden i sitt nya hem

  • Valppaket

  • Råd och skötselanvisningar

Valpen är dessutom

  • chipmärkt (ID-märkt)

  • avmaskad

  • vaccinerad

  • liv- och veterinärvårdsförsäkrad till och med leveransdagen. Därefter överförs försäkringen på dig som valpköpare och
    gäller sedan fortsatt utan karens.

Som uppfödare tecknar jag även en uppfödarförsäkring, s k dolda fel försäkring, för valpkullen.
 


Röntgen och ögonlysning

Det är ett önskemål från min sida att valparna jag föder upp röntgas på höfter (HD) och armbågar (AD) någon gång mellan 12-18 månaders ålder samt ögonlyses vid ca 2 års ålder. Detta för att jag ska kunna utvärdera kennelns avelsmaterial. Härvid förlitar jag på mina valpköpares goda vilja och respekt för mitt avelsarbete.

Som uppfödare kan man på sikt inte famla i blindo när det gäller hälsokraven liksom att man som valpköpare inte heller kan bortse från att varje hund är en enskild individ med sina eventuella fel och brister trots allt vad man som uppfödare kan göra. En hund är en levande individ och inget kylskåp oavsett vad Konsumentköplagen stipulerar.

Hälsa och hälsoproblem

Inom labradorrasen finns en del ärftliga sjukdomar som man som uppfödare måste ta hänsyn till i sitt avelsarbete. Höftledsdysplasi (HD) och armbågsdysplasi (AD/ED) är ledsjukdomar (s k tillväxtsjudomar) som omfattas av ett bekämpningsprogram sedan många år tillbaka. Vissa ögonsjukdomar förekommer - varav PRA leder till blindhet - också i rasen varför Labradorklubben föreskriver att alla avelsdjur ögonlyses vartannat år.

Utöver dessa ärftliga sjukdomar finns även Exercise-Induced Collapse (EIC) som är en neurologisk sjukdom där överföringen av impulser mellan nerver och muskulatur inte fungerar som den ska. EIC registreras officiellt i vissa andra länder, men inte här i Sverige. Mer info om EIC finns att läsa på Labradorklubbens hemsida www.labradorklubben.se under Avel och Hälsa.

Personligen har jag valt att DNA-testa mitt avelsmaterial för PRA och EIC i förekommande fall förutom sedvanlig röntgen av höfter och armbågar samt ögonlysning. Jag har även valt att mentalbeskriva (SKKs Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund - BPH) mina avelsdjur i den mån tillfälle ges.

Läs mer om Höfter (HD) här och armbågar (AD/ED) här samt Gentester/DNA-tester här

Mentalitet

Dagens samhälle ställer stora krav på våra hundar. En stabil mentalitet är ett måste för att hunden ska kunna leva ett fullödigt liv. En labrador som är rädd för sin egen skugga eller onaturligt vek till sin personlighet är ingen rastypisk Labrador.

Därför ser jag gärna att hundar från min uppfödning genomgår någon form av mentaltest. Det finns dels Mentalbeskrivning Hund - MH, som görs i Brukshundsklubbens regi och dels Svenska Kennelklubbens nyligen lanserade officiella Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund - BPH. Utförlig information om dessa båda mentalbeskrivningar finns på Kennelklubbens hemsida www.skk.se

Meritering och kurser

Om mina valpköpare meriterar sina hundar på utställning, jaktprov, viltspår, bruksprov etc blir jag naturligtvis glad, men det är inget krav. Huvudsaken är att man som valpköpare kan erbjuda sin hund ett rikt och aktivt liv. En Labrador kräver sin man eller kvinna. Det duger inte att bara ligga på sofflocket.

När det gäller valpkurser hänvisar jag till den lokala Labradorklubben eller Brukshundsklubben. Viltvårdsföreningar håller också kurser lämpliga för vår ras. Privata aktörer ska man vara lite försiktig med då deras kompetens i vissa fall kan vara svår att bedöma.

Den perfekta familjehunden

Labradoren är en underbar och okomplicerad ras. Den är synnerligen mångsidig att arbeta med och precis lika vänlig och snäll som man vill att en familjehund ska vara. En rastypisk Labrador älskar barn i synnerhet och alla andra tvåbenta i allmänhet. Den är lättlärd och vill gärna vara till lags. För mig är Labradoren hunden Karo personifierad i all sin enkelhet. En gång Labrador - alltid Labrador.

Till sist ...

Självklart finns jag alltid till hands för tips och råd under hela hundens liv. Som uppfödare är det synnerligen värdefullt att få feedback från sina valpköpare. Tillsammans är vi ett team som bygger på respekt och tillit, vilket är en förutsättning för ett gott samarbete mellan dig som valpköpare och mig som uppfödare.

När valpen lämnar kenneln är den fortfarande ett "råmaterial" som behöver formas efter de instruktioner och skötselråd som medföljer valpen. Då har jag som uppfödare gjort allt som står i min makt för att ge valpen de allra bästa förutsättningarna för ett gott liv. Sedan är det upp till dig som ägare att följa dessa till punkt och pricka. Många "goda råd" från omgivningen kommer att regna över dig framöver, men här gäller det att inte vackla utan följa mina råd och rekommendationer. Svårt ibland, men ytterst nödvändigt.

Lycka till med din nya familjemedlem!

Vänligen
Katja

 


AN EXAMINATION OF HIP GRADING

The phenotypic evaluation of hips done by the Orthopedic Foundation for Animals falls into seven different categories. Those categories are Normal (Excellent, Good, Fair), Borderline, and Dysplastic (Mild, Moderate, Severe). Once each of the radiologists classifies the hip into one of the 7 phenotypes above, the final hip grade is decided by a consensus of the 3 independent outside evaluations. Examples would be:

  1. Two radiologists reported Excellent, one Good—the final grade would be Excellent
  2. One radiologist reported Excellent, one Good, one Fair—the final grade would be Good
  3. One radiologist reported Fair, two radiologists reported Mild—the final grade would be Mild

The hip grades of Excellent, Good and Fair are within normal limits and are given OFA numbers. This information is accepted by AKC on dogs with permanent identification (tattoo, microchip) and is in the public domain. Radiographs of Borderline, Mild, Moderate and Severely dysplastic hip grades are reviewed by the OFA radiologist and a radiographic report is generated documenting the abnormal radiographic findings. Unless the owner has chosen the open database, dysplastic hip grades are not in the public domain.

Excellent

Excellent: this classification is assigned for superior conformation in comparison to other animals of the same age and breed. There is a deep seated ball (femoral head) which fits tightly into a well-formed socket (acetabulum) with minimal joint space. There is almost complete coverage of the socket over the ball.

Good

Good: slightly less than superior but a well-formed congruent hip joint is visualized. The ball fits well into the socket and good coverage is present.

Fair

Fair: Assigned where minor irregularities in the hip joint exist. The hip joint is wider than a good hip phenotype. This is due to the ball slightly slipping out of the socket causing a minor degree of joint incongruency. There may also be slight inward deviation of the weight-bearing surface of the socket (dorsal acetabular rim) causing the socket to appear slightly shallow. This can be a normal finding in some breeds however, such as the Chinese Shar Pei, Chow Chow, and Poodle.

Borderline

Borderline: there is no clear cut consensus between the radiologists to place the hip into a given category of normal or dysplastic. There is usually more incongruency present than what occurs in the minor amount found in a fair but there are no arthritic changes present that definitively diagnose the hip joint being dysplastic. There also may be a bony projection present on any of the areas of the hip anatomy illustrated above that can not accurately be assessed as being an abnormal arthritic change or as a normal anatomic variant for that individual dog. To increase the accuracy of a correct diagnosis, it is recommended to repeat the radiographs at a later date (usually 6 months). This allows the radiologist to compare the initial film with the most recent film over a given time period and assess for progressive arthritic changes that would be expected if the dog was truly dysplastic. Most dogs with this grade (over 50%) show no change in hip conformation over time and receive a normal hip rating; usually a fair hip phenotype.

Mild

Mild Hip Dysplasia: there is significant subluxation present where the ball is partially out of the socket causing an incongruent increased joint space. The socket is usually shallow only partially covering the ball. There are usually no arthritic changes present with this classification and if the dog is young (24 to 30 months of age), there is an option to resubmit an radiograph when the dog is older so it can be reevaluated a second time. Most dogs will remain dysplastic showing progression of the disease with early arthritic changes. Since HD is a chronic, progressive disease, the older the dog, the more accurate the diagnosis of HD (or lack of HD).

Moderate

Moderate Hip Dysplasia: there is significant subluxation present where the ball is barely seated into a shallow socket causing joint incongruency. There are secondary arthritic bone changes usually along the femoral neck and head (termed remodeling), acetabular rim changes (termed osteophytes or bone spurs) and various degrees of trabecular bone pattern changes called sclerosis. Once arthritis is reported, there is only continued progression of arthritis over time.

Severe

Severe Hip Dysplasia: assigned where radiographic evidence of marked dysplasia exists. There is significant subluxation present where the ball is partly or completely out of a shallow socket. Like moderate HD, there are also large amounts of secondary arthritic bone changes along the femoral neck and head, acetabular rim changes and large amounts of abnormal bone pattern changes.

Other Hip Dysplasia Registries—An Approximation

OFA FCI (European) BVA (UK/Australia) SV (Germany)
Excellent A-1 0-4 (no > 3/hip) Normal
Good A-2 5-10 (no > 6/hip) Normal
Fair B-1 11-18 Normal
Borderline B-2 19-25 Fast Normal
Mild C 26-35 Noch Zugelassen
Moderate D 36-50 Mittlere
Severe E 51-106 Schwere

ELBOW DYSPLASIA GRADES

Elbow dysplasia has multiple inherited etiologies which may occur singularly or in combination. These etiologies include fragmented medial coronoid (FCP) of the ulna, osteochondritis of the medial humeral condyle and ununited anconeal process (UAP). The most sensitive view used to diagnose secondary degenerative changes in the elbow joint is an extreme flexed medio-lateral view of the elbow which is required by the OFA and recommended by the International Elbow Working Group. The veterinary radiologists are most interested in the appearance of the anconeal process of the ulna.

When there is instability of the elbow joint due to elbow dysplasia, one of the most sensitive radiographic findings is new bone proliferation (osteophytes) on the anconeal process of the ulna associated with secondary developmental degenerative joint disease.

Bone proliferation can be very subtle to visualize in some dogs and may require the use of a special light source (hot light) rather than a traditional view box to diagnose it. Other arthritic findings such as sclerosis in the area of the trochlear notch of the ulna and bone spurs at joint edges are also reported. If fragmentation of the medial coronoid only involves the cartilage, it may not be seen radiographically but occasionally if the bone is also fragmented, it can be visualized as a separate calcific opacity superimposed over the radius.

Grading Elbows

For elbow evaluations, there are no grades for a radiographically normal elbow. The only grades involved are for abnormal elbows with radiographic changes associated with secondary degenerative joint disease. Like the hip certification, the OFA will not certify a normal elbow until the dog is 2 years of age. The OFA also accepts preliminary elbow radiographs. To date, there are no long term studies for preliminary elbow examinations like there are for hips, however, preliminary screening for elbows along with hips can also provide valuable information to the breeder.

  • Grade I Elbow Dysplasia: Minimal bone change along anconeal process of ulna (less than 2mm).
  • Grade II Elbow Dysplasia: Additional bone proliferation along anconeal process (2-5 mm) and subchondral bone changes (trochlear notch sclerosis).
  • Grade III Elbow Dysplasia: Well developed degenerative joint disease with bone proliferation along anconeal process being greater than than 5 mm.

Gentester (DNA-tester)
SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester


Liten lathund för olika gentest

HD = Höftledsdysplasi som graderas från A till E, varav grad A är det önskvärda, men även grad B är godkänd för avel.

AD = Armbågsdysplasi som gradera från 0 till 3. Här är det grad 0 som gäller. Grad 1 till 3 innebär att hunden har sjukdomen AD.
ED = Elbow Dysplasia är engelska för Armbågsdysplasi.

Både HD och AD är s k tillväxtsjukdomar, vilket innebär att valpen inte har denna sjukdom när den föds. Däremot kan den ha en genetisk belastning som gör att den senare i livet kan utveckla en eller i värsta fall båda dessa sjukdomar. HD och AD omfattas följaktligen inte av s k Dolda fel i uppfödarens försäkring av valpkullen. Ett dolt fel ska ha funnits hos valpen vid födseln men har ej kunnat upptäckas vid veterinärbesiktningen av valpen.

Prcd-PRA är en ögonsjukdom som i slutändan ger blindhet. Den är inte smärtsam för hunden som t ex HD och AD. Numera kan man via ett gentest ta reda på om anlaget finns hos presumtiva avelsdjur - ett s k OptiGen test som graderas enligt följande:
A = fri från anlaget, B = anlagsbärare och C = sjuk. En individ med anlaget B får endast paras med en fri individ = A.

EIC = Exercise-induced collapse är en neurologisk sjukdom där överföringen av impulser mellan nerver och muskulatur inte fungerar som den ska. EIC nedärvs med autosomal recessiv arvsgång, d v s både tikar och hanar drabbas och hundarna delas in i normala, anlagsbärare respektive sjuka. Det krävs två defekta gener för att utveckla sjukdomen.

CNM = Centronukleär myopati är en muskelsjukdom, som också kallas hereditary myopathy of the Labrador Retriever eller Labrador Retriever Myopathy finns i en liknande form hos människor. De klassiska symptomen är att valpen vid cirka 2-5 månaders ålder tappar i vikt och att den får en stel gång, tål motion sämre, och blir muskelsvag. Musklerna utvecklas inte normalt. Hunden får också tillväxtproblem.

HNPK = Hereditary nasal parakeratosis eller s k skrovelnos är en genetisk sjukdom där hundens nos blir torr och skrovlig. Blodiga sprickbildningar kan förekomma, vilket kan leda till kronisk irritation och inflammation i hundens nosparti. Sjukdomen är obotlig men lindrigare fall kan behandlas.

Labradoren - en sund hundras

Man ska ha klart för sig att sjukdomar drabbar alla raser i mer eller mindre hög grad precis som hos oss själva. Labradoren är generellt sett en förhållandevis frisk och sund ras och dessutom väldigt lättskött när det gäller pälsvård. I kombination med ett godmodigt sinnelag och stabilt temperament är Labradoren utan tvekan ett utmärkt förstaval av familjehund.

Att gentesta är frivilligt

Att gentesta sitt avelsmaterial är upp till varje uppfödare att avgöra. Labradorklubben ställer inga krav på gentest. Däremot måste avelsdjuren vara röntgade på höfter (HD) och armbågar (AD) samt ögonlysta utan anmärkning för valphänvisning.

Förvånande nog kräver SKK (Svenska Kennelklubben) endast känt höftledsstatus samt ögonlysning för registrering av valpkull. Känt höftledsstatus kan vara alltifrån A till E. Ej heller krävs armbågsröntgen, trots att armbågsdysplasi (AD) anses vara ärftlig precis som höftledsdysplasi (HD).

Personligen har jag valt att gentesta mina avelsdjur när jag finner det motiverat. Man ska komma ihåg att genetiken är komplicerad och att det oftast är ett flertal gener som samverkar vid sjukdomsanlag. Inget gentest är 100 % säkert eftersom mutationer och icke kända genkonstellationer kan uppstå. Vissa gentester är säkrare än andra. Personligen finner jag det bättre att testa för en sjukdom/defekt om man finner det nödvändigt än att inte testa alls.

Varför gentesta för prcd-PRA och EIC?

Varför har jag då valt att gentesta för prcd-PRA och EIC? Jo, för att det förstnämnda omfattas av ett bekämpningsprogram inom vår ras och resultatet registreras officiellt hos SKK. När det gäller EIC har framkommit att ca 30 % av de testade labradorerna bär anlaget i enkel uppsättning och 3-5 % uppges vara sjuka, d v s ha dubbla sjukdomsanlag, vilket innebär att EIC är något mer utbrett jämfört med prcd-PRA.

Caccia Sherlock Holmes är även testad för CNM och HNPK och fri/clear. Detta för att en tikägare bad mig testa för det sistnämnda och jag själv tyckte att det var lika bra att ta det förstnämnda på samma gång eftersom Sherlock initialt är hereditärt fri från anlag för prcd-PRA och EIC via sina föräldrar. Hans mor Taleem Give N Take At Tapeatom "Ronja" är testad för prcd-PRA och EIC och fri.

I Danmark är både Caccia Stand By Me och DECH, VDHCH, NORDJV-12 Caccia Only You hereditärt fria från anlag för prcd-PRA och EIC, men även testade för CNM och HNPK och fria. Deras kullbror Caccia King Creole, också han i Danmark, är testad för HNPK och fri.

Caccia Naevia "Mollie" har ingen egen prcd-PRA eller EIC status eftersom hennes far inte är testad. Dock är hennes mor "Ronja" testad och fri.

På Labradorklubbens hemsida finns utförlig information om gentest och ärftliga sjukdomar. Länken dit är www.labradorklubben.se/avel.html

/Katja