Noven's Looks Like An Angel
"Tenshi" - 6 veckor

Nu blir det Shiba för hela slanten!

BLOGG 2021

ARKIV

Min Blogg
2009 - 2010 - 2011 - 2012 - 2013 - 2014 - 2015 - 2016 - 2017 - 2018 - 2019 - 2020 - 2021

Tveka inte att kontakta mig per mejl katja@caccia.se
om ni har några synpunkter på vad jag skriver i min blogg.

2021-02-24

Nu börjar det röra på sig..

Ja, nu börjar det hända saker om än i sin linda. Tenshi har börjat löpa och i morgon bär det av till veterinären för ett progesterontest som jag brukar kombinera med första Herpes-sprutan för säkerhets skull. Det där med vaccination mot Herpes i samband med parning/dräktighet är en omtvistad fråga minst sagt. Men, har man sett eller hört talas om hela kullar som dött i Herpes, då tvekar man inte kan jag bara säga för tänk om det händer en själv och man inte vaccinerat. Hujedamej!! Det vill jag sannerligen inte riskera.

Skönt att det blivit lite mildare väder här nere i Skåne. Mina Ice-Bugs har varit flitigt använda. Jag skulle inte våga gå ut utan dessa broddförsedda skor som jag anser vara något av det bästa som hänt hundvärlden när det gäller hundutrustning. Det är fruktansvärt att känna sig som Bambu på hal is. Man går som på äggskal och stel som en pinne, rädd för att ramla (skånska) omkull vid minsta isfläck.

Just nu börjar solen faktiskt visa sig. Det ska bli skönt att gå en riktig långrunda med Tenshi. Det känns väldigt tomt efter Ronja, men livet har sin gång vad som än händer. Ofta känner jag att Ronja går med oss på våra turer och ibland kan jag inte låta bli att titta bakåt för att se om hon går där som hon brukade. Hon älskade att nosa på allt som dök upp på våra promenader eller på fältet. Det kommer att ta lång tid att komma över Ronja och det tycker nog Tenshi också.

Nej, nu måste jag skärpa mig och inte falla tillbaka i nostalgi igen. Nu gäller det att tänka framåt och positivt. Håller tummarna för att allt går vägen med Tenshis förestående parning och förhoppningsvis även dräktighet och valpning. Nej, nu tog jag kanske i för mycket! En sak i sänder.

/Katja

2021-01-07

Nytt år - nya utmaningar - nya drömmar

Nu har vi klivit in i år 2021 och lämnar år 2020 efter oss utan minsta vemod. Coronan rasar vidare och vaccinationer av befolkningen är på gång. Är lite kluven inför att vaccinera mig. Brukar inte ens vaccinera mig mot säsongsinfluensan. Avvaktar och ser, tänker jag.

På hundfronten händer det förhoppningsvis en del längre fram. Labradoruppfödningen har jag definitivt lagt på hyllan och ser med stor tillförsikt framemot att föda upp Shiba. En ras som jag lärt mig älska. Tenshi och jag har haft lite otur när det gäller parningar. Första hanen var till åren kommen så det var kanske inte så konstigt att hon gick tom. Hane nummer två var ung och mycket lovande med en fantastisk utstrålning och exteriör. Stamtavlan var verkligen inte fy skam den heller och jag var full av förväntan. Parningarna gick helt enligt boken men Tenshi gick tom även denna gång. Hmm, jag började bli lite orolig för hennes fertilitet. Hane nr tre var en mycket ung oprövad förmåga som Tenshi hade lekt med flera gånger på Shibaträffarna hos Annika Mårtensson (Chonix). Men, när det kom till parning mellan dessa två ville Tenshi inte alls vara med. Hon var ilsken som ett bi och den stackars hanhunden vågade till slut inte gå i närheten av henne. Vad göra? Jo, vi parade om Tenshi med hane nr två. Finfina parningar och Tenshi var hur villig som helst, den lilla apan. Men, även denna gången gick hon tom. Då blev jag definitivt orolig. Tänk om Tenshi är infertil? Senare har det framkommit att hane nr två inte har tillräckligt "aktiva" spermier alternativt för få dylika. Nu hoppas jag att hon kommer i löp inom den närmaste månaden. Hane är utvald. Förhoppningsvis går det vägen denna gång.

Livet är väl underbart när det kommer till löp, parningar och valpningar! Nej, det är det inte alls. Denna tid är fylld av oro och hopp omvartannat. Men om och när tiken ligger i valplådan med sina små och allt är lugnt och fridfullt, ja, då är man återigen i sjunde himlen och livet kunde inte vara mer underbart. Åtminstone när de tre första veckorna har passerat och de "farliga" perioderna av valparnas liv har passerat.

God fortsättning..

/Katja

 

Home